1880-talskorsett, nr 2
2022
Jag älskar Humlan, men den börjar redan bli lite sliten och det är ett par punkter som jag funderat på om jag kunde gjort annorlunda. Och det var ju, trots allt, ”bara en prov”.
Så eftersom jag stod häromdagen, lite som en åsna mellan två hötappar, och inte riktigt kunde bestämma mig för vad jag skulle börja på härnäst så fick yttre omständigheter råda.
Jag ville egentligen sy en blus, men hade inte det perfekta tyget. Jag hade ett vitt tyg men jag ville inte ha vitt.
Men jag hade textilfärg. Brun textilfärg! Eftersom jag har en nyfunnen förkärlek för brunt just för stunden så kändes det för mig som alldeles perfekt. Men då var jag ju tvungen att färga tyget först så alltså kunde jag inte börja klippa ut det på en enda gåendes gång, nu.
Som i NU, NU!
Så medan tvättmaskinen jobbade var jag alltså tvungen att förströ mig med någonting annat, men vad???
Aha!
Jag har ju en ny planchett och en, redan tvättad, bit stadig coutil som jag köpt för att göra nästa korsett när jag har lust till det.
Det var ju inte egentligen det jag hade lust med nu, men jag orkar inte vänta på två tvättmaskiner och torktid innan jag kan sy något.
Så nu ska jag, tydligen, sy en ny korsett.
Yay!
Vecka 52
Måndag
Alltså ska jag göra en ny korsett.
Jag börjar med att pressa coutilen som redan är förtvättad.
Sen ser jag över mitt mönster och läser igenom mina anteckningar sedan förra gången.
För säkerhets skull så ritar jag ut ett helt nytt mönster med de ändringar jag tänkt göra. Lite mer vidd för bysten. Jag misstänker att jag kommer att korta av den något upptill också men det vill jag prova in så jag låter den slutgiltiga höjden från sist vara kvar på mönstret så länge.
Sen kan jag klippa ut.
Eftersom Humlan vred sig en aning så vill jag testa en annan taktik.
Dels har jag nu en kraftig coutil, vilket jag inte hade sist.
Dels klipper jag bara ut en uppsättning delar åt gången istället för att klippa ut delarna på dubbelt tyg, som sist.
Dels har jag ändrat trådriktningen något på både sidstycket och sidan bak. Anledningen till just detta är att jag hört en teori någonstans om att styckena ska ha sin trådrak vinkelrätt mot midjan när delen sitter på kroppen. Plus att det finna massor av olika korsettmönster som de har trådriktningen på olika håll. Så varför inte testa detta.
Eftersom coutilen är vävd randig så kan jag enkelt följa den exakta trådraken för varje bit. Sen tar jag tom min fiffikus och markerar ut 1cm sömsmån på varje del.
Detta är helt klart det noggrannaste jag någonsin varit när jag klipper ut ett tyg.
Självklart kollar jag trådraken på alla tyger och alla delar men, visst, klipper man ut på dubbelt så kan det ibland hända saker. Sömsmåner klipper jag alltid bara på ögonmått i vanliga fall.
Så detta är ovanligt nitiskt för att vara jag.
Kan ju vara värt att testa en gång.
Med detta i beaktan så är jag också paniskt orolig att jag kommer att misslyckas enkom pga dessa ”sneda bitar” så jag gör mitt allra yttersta för att disponera mitt tyg så ekonomiskt att jag ska kunna klippa ut nya ”raka bitar” istället ifall det blir nödvändigt.
Samtidigt som jag också vill kunna få ut samtliga kanaler och kantband av samma tyg.
Jag har 1m.
Det enda sättet jag kan få ut alla delar är att skarva en sida bak om jag blir tvungen att klippa om dessa bitar på nytt.
Om det inte behövs däremot är det ju såklart jätte-safe!
Börjar trådmarkerar varenda markering från mönstret på samtliga tygdelar.
Mitt fram och sida fram.
Tisdag
Trådmarkerar klart.
Mitt bak.
Sidstyckena. Först lagda rakt, enligt den gamla trådriktningen. Och sen med den ena vinklad för att visa hur mycket trådriktningen ändrats. Det är inte jättemycket på den här delen.
Sidorna bak. Först lagda rakt, enligt den gamla trådriktningen. Och sen med den ena vinklad för att visa hur mycket trådriktningen ändrats. Det är lite mer på den här delen.
När allt är markerat kan jag börja med att sätta ihop delarna till framstycken.
Planschetten ska ju sitta här och bakom den vill jag ha en ”knäppkant” som hjälper till att hålla undan undersärken innanför medan man knäpper korsetten.
Jag gjorde det på Humlan och jag tycker det är en jättebra lösning.
Efter knäppkanten ska en infodring på som håller allting på plats.
På Humlan kunde jag återvinna en sorts belägg, från en tidigare ”köpekorsett”, att lägga i knäppkanten och även till att lägga om själva planschetten innanför tyget. Jag vill gärna göra likadant nu för det känns som att det stadgar upp knäppkanten något och det skyddar de yttre tygerna från skav från planschetten. Men jag har såklart inget sådant belägg hemma så jag får nöja mig med att klippa ut extra bitar av coutil istället för detta.
Lugn! Bara lugn!
Detta togs med i tygberäkningen när jag klippte ut allting så jag är fortfarande safe.
Ifall någon vän av ordning blev orolig.
Så!
Jag börjar med sidan med öglorna, för den har minst antal delar.
Jag markerar vart varje ögla ska sitta och lämnar sömmen öppen de bitarna som behöver vara öppna för dem.
Sen syr jag den andra sidan som ska ha knäppkanten.
Efter det tråcklar jag in planschettdelarna i sina respektive ”foder”. Dessa ska bara vara vikta på mitten så denna gång får jag sprätta upp springor för öglorna att sticka ut genom.
På knoppsidan får jag istället göra hål med en syl för att trä knopparna genom först.
Efter det kan jag lägga in dem i själva framstyckena.
Igen får jag första markera ut och göra hål med sylen för att trä igenom knopparna.
Fredag 31 December, Nyårsafton 2021
Eftersom vi firar en väldigt lugn nyår i år så hinner jag sitta en stund i systugan idag med.
Woop, woop!!
Jag syr en stickning kring planschettdelarna för att hålla dem stadigt på plats. Jag har gjort detta för hand en gång och på maskin en gång tidigare och jag får ju säga att jag tycker det är lättare att få det riktigt, inte tajt kanske men, snävt nog om jag gör det för hand.
Så jag gör det för hand.
Ganska nöjd med det resultatet!
Nu är ju knäppningen fram klar.
Då behöver vi en snörning bak också.
Jag syr först den kanal som ska ha den yttersta stålfjädern mitt bak.
Efter det markerar jag ut vart hålen ska vara.
Gör hål med syl och syr för hand med knapphålssilke.
Hinner bara 10 st idag dock.
Gott Nytt År på Er allesamman!!!
Söndag
Syr klart resten av snörningshålen.
Vecka 1, 2022
Måndag
Klipper ut alla kanaler som behövs och pressar dem.
Detta är varför man gör arbetsprover och sparar dem!
Bara att använda samma mått igen. Sweet!
Syr på alla kanaler utom de som ska sitta över sömmarna.
Igen fick jag användning för den här mojängen, för att hålla rätt avstånd, när jag sydde dubbelkanalerna.
Det hade varit lättare att sy på den främsta kanalen på framstycket innan jag handsydde fast planschetten. Men det kan inte hjälpas nu. Jag vägrar sprätta upp och sy om den för hand igen.
Någon måtta får det vara!
Så eftersom jag krånglat till det för mig så börjar jag med den yttre sömmen på den främre kanalen så att den får fungera som riktmärke när det blir trångt att sy förbi vid toppen och botten av planschetten.
Sen vill jag också få med midjebandet någonstans i den här ekvationen så jag lägger det mellan planschettfodret och yttertyget.
Sen tar jag med fodret i sömmen när jag syr den främre sömmen på kanalen så att både midjebandet och fodret kommer med i denna söm.
Till slut är de på plats, trots allt.
Då är det bara bakstyckena kvar.
Och då minns jag plötsligt hur omständligt det var, förra gången, att få de där ”vingarna” på plats i rätt ordning.
Jag börjar med att sy den yttre sömmen på den bakersta kanalen, precis innanför snörningen.
Sen börjar jag passa in ”vingarna” bara för att upptäcka att jag varit för snål på höjden när jag klippte ut dem. Så de räcker inte riktigt till på alla håll.
Men det kanske inte behöver vara en nackdel?
Efter att ha stirrat på det en stund beslutar jag mig för att göra en kanal mindre denna gång. På det viset behöver inte vingen gå över sömmen till nästa stycke vilket underlättar lite i alla fall.
Då räcker tygbiten till lite bättre också.
Men innan jag kan sy fast vingen måste jag först sy på den korta kanalen som ska sitta under vingen. Sen kan jag sy underkanten på vingen och efter det de tre kanalerna i vingen. Sen måste jag mäta till vart jag ska klippa av ovankanten på vingen och sy ner den.
Nu kan jag till slut börja sätta ihop delarna med varandra.
Nålar ihop allting och syr ihop det.
Sen trär jag i ett snöre i ryggen och sätter i provfjädrar i alla kanalerna.
Tisdag
Provar.
……………………………
Hm………………
Ja. Det är gott om plats för bysten, i alla fall.
Och den är, åtminstone så här långt, betydligt rakare än Humlan!
Så med lite tur så var det bara trådraken som var off och inte hela jag som var skev. Hoppas jag.
Men mina teorier om vinkeln på trådraken på sidstycket var nog tyvärr fel. Detta rylsar mycket mer än den förra.
Och, såklart, varför tänkte jag inte på det?
Eftersom jag lagt till vidd upptill men inte nertill då är nu balansen off, liksom.
Det rylsar i midjan på snörningen också men det är ju för att kanalerna inte är stängda ännu så de kasar ihop.
Överlag känns den också väldigt hög fram och under armarna, men det är ju inte så konstigt när låset på buntbanden sticker upp.
Jag beslutar mig för att göra en ordentligare provning med ordentligare förutsättningar.
Så jag mäter ut och filar till alla plastfjädrarna och syr igen kanalerna så att de inte kan kasa ur. Jag lyckas även hitta kortare stålfjädrar för att kunna göra motsvarande i snörningen och framtill.
Provar igen och får lite hjälp av maken att snöra om så att det blir parallellt. Ännu mer plats i bysten, ännu tajtare över mage och höft.
Men den observante ser att snöret knappt har någon spänning alls upptill och är så spänt nertill att hålen i snörningen nästan korvar sig.
Så de är nog lite för långt in ifrån kanalen.
Men hur jag än vrider och vänder och drar på olika ställen så tror jag inte att rylset i sidorna kommer att försvinna helt när det är klart så tror jag att den gamla trådriktningen var bättre.
Bummer…….
Beslutar att ha den på några timmar för att känna efter. Den sitter absolut inte obekvämt!
Slutligen är trycket från planschetten och stålfjädrarna mitt fram fortfarande för högt och för platt in mot kroppen. Det är det som trycker in bysten mest. Och under planschetten sticker magen ut lite när jag sitter ner.
Jag börjar misstänka att hela knäppningen sitter för högt.
Formen på mönsterdelarna är nog egentligen ok, men planschetten behöver nog komma ner nästan hela 5 cm för att (hoppas jag) sluta trycka in bysten och istället hålla in hela magen istället för bara 3/4 av den.
Så här ser det ut på sidstycket på Humlan efter ett par månaders användning.
(Ett litet ryls på sidstycket.)
Förvisso är inte alla kanaler och fjädrar i ännu. Men så här se denna versionen ut efter bara några timmars provning.
Betydligt mer ryls över hela sidstycket.
Det jag vill åstadkomma med den här versionen är en lite mer naturligare höjd och form på bysten. Att slippa få allt upp i halsen så fort man sitter ner, typ.
Så för att summera läget tror jag att jag behöver göra om styckena för mitt fram, sidan och sidan bak. 3 av 5……
Jag har inte tillräckligt med coutil hemma för att göra det…..
Klipper ut min bruna blus istället och börjar nåla ihop delarna till den.
Onsdag
Börjar morgonen med att sy lite på blusen igen men får rätt snart lite psykbryt på mig själv och vill inte sy mer.
Jag behöver en paus!
Går och börjar bygga mitt julklappsdiorama ihop med maken istället hela dagen.
Torsdag
Provar korsetten igen och tittar på den igen med lite nytt syre i ögonen.
Faktum kvarstår.
Jag ritar om mönstret igen.
Jag sänker hela korsetten med 3cm. Jag tror det behövs 5cm egentligen, men jag lämnar lite utrymme för omvärdering.
Jag lägger till nästan lika mycket över höften bak som jag lagt till över bysten fram. (Alltså mellan sidan bak och mitt bak.) Det borde jämna ut skillnaden lite?
Jag sänker placeringen på planschetten och får därför lägga till längd på båda framstyckena och snedda bort den över sidstycket.
Och så rättar jag upp trådriktningen, på de båda sidstyckena som jag vridit, tillbaka till rakt som det var från början.
Det nya mönstret:
Så, då har jag ändrat på varenda mönsterdel.
Alltså finns det egentligen ingenting, av den prov som jag nu har sytt nästan halvfärdig, som egentligen går att rädda….?
………
Beställer ny coutil.
Vecka 3
Fredag
Sprättar av framstyckena och sidostyckena igen.
Det här skär lite i hjärtat när jag först trodde att jag var så nära slutet. Men, men, det kan inte hjälpas nu.
Som tur är så visar det sig, när jag väl har delarna isär var för sig igen, att det inte behöver vara fullt så förtvivlat som jag trodde.
Det lilla sid-bakstycket får vara kvar på skrå denna gången för det verkar inte förstöra så jättemycket. Då slipper jag klippa ett nytt.
Eftersom framstyckena är för höga upptill och för korta ner till så visar det sig att jag kan faktiskt klippa om de stycken som jag redan har och återanvända dem igen! Då behöver jag inte ens flytta planschetten som jag trott!
Alltså är det bara de breda sidstyckena, som jag inte längre vill ha på skrå, som jag måste klippa nya med trådraken så som den var från första början. Men det går av det tyg som jag har kvar, tack och lov!
Lördag
Sätter ihop de nya styckena igen och provar.
Det verkar lovande.
Det nya sidstycket har nu fått två dubbelkanaler för att förhoppningsvis jämna ut belastningen lite till.
Då kan jag sy till infodringarna på insidan för hand igen.
Jag fäller sömsmånerna och syr sedan på de sista kanalerna ovanpå sömmarna.
Söndag
Syr på ett brunt kantband, på maskin, mot rätsidan i nedankanten.
Viker sedan in kanten mot avigsidan och syr till för hand.
Vecka 7
Lördag
Sytt klart kantbandet nertill och provar igen.
Nu är det bar längden bak och under armarna som är för hög.
Klipper av det som ska bort.
Alltså måste jag nu också då klippa om de plastfjädrar som nu är för långa.
Efter det så kan jag sy på kantbanden upptill.
Plötsligt var den nästan klar, igen.
Nu måste jag bara få tag på brunt band till snörningen och sy flossingen!
Vecka 8
Tisdag
Börjar sy flossing.
Det blir ju förvisso ganska bra men tyvärr tar knapphålssilket slut mycket fortare än jag hade hoppats.
Bestämmer en inhandlingstripp med min vapendragare Ida.
Fredag
Åker till tygaffärerna med Ida och köper mer knapphålssilke, band till snörningen och lite annat smått och gott. Vi passar på att ta en fika och köpa hem underbara tekakor också.
Mums!
Söndag
Syr flossing.
Är inte helt nöjd med de långa ”buketterna” som jag gjorde på dubbelkanalerna. De blev för korta tycker jag. Det blev inte tillräckligt stor kontrast mellan de och de kortare ”blommorna”. Så jag bestämmer mig för att gör om de som jag gjort och göra dem ännu längre.
Vecka 9
Måndag
Syr flossing.
Lördag
Syr flossing.
Söndag
Syr flossing.
Vecka 10
Måndag
Syr flossing.
Tisdag
Syr klart flossingen!
Trär i bandet i snörningen.
Nu är den klar!
Jag är riktigt nöjd med mitt beslut att ändra flossingen och jag är supernöjd med hela resultatet!
