Cothardie till Sofia

2017

Jag trodde nog inte själv att det någonsin skulle bli något mer stort projekt gjort här. Men, hör och häpna, det kanske det blir, trots allt…
Jag hade en idé för ca 10 år sedan som aldrig blev av. Vi tog upp denna idé igen för ca 2 år sedan, men det ran ut i sanden igen. Men nu hoppas jag få gjort slag i sak. Men den här gången vägrar jag att sätta en deadline för mig själv. Jag vägrar att lova maken en datum när han ska få sina kläder. Det får bli som det blir, när det blir. Så risken finns att detta blir en långkörare. Jag tänker utmana mig själv med nya modeller jag inte gjort förrut och nya tekninker jag inte testat förrut. Det här är första delen av en ny större ensamble. Det här är underkläderna som även ska gå att använda för sig själva ifall det blir för varmt. Är det något vi lärt oss genom åren så är det att det är bra att alltid ha både svalare och varmare alternativ med sig.

Vecka 14

Söndag

Ägnar veckans stickcafé åt att rita istället för att sticka. Börjar bestämma vilka färger jag vill ha på detta projekt.

Vecka 15

Måndag – Tisdag

Ägnar mina kvällar åt att finslipa mina teckningar. Upptäcker till min förvåning hur kul det var att rita och att det är riktigt tillfredsställande att göra det igen. Roligt!

Onsdag

Shanghai-ar min bästa väninna direkt efter jobbet och vi drar till tygaffärerna. 
2 timmar senare återbördar jag min väninna och vänder hemåt med två stora påsar med tyger! (Förvisso är två av tygerna till ett annat litet sidoprojekt som jag hoppas stöka undan under påskhelgen.)

Här har vi paletten! 
(Visst är den härlig?)

Sicksackar alla tygerna. Jag har tvättid imorgon.

Torsdag – Skärtorsdag

Tvättar alla tyger.

Fredag – Långfredag

Letar fram alla mönster jag kommer att behöva till oss båda för de tre plagg som ska sys av linnetygerna. Skjorta och hosor till maken och en klänning till mig.

Jag ritar om några mönsterdelar för att passa för detta ändamål och börjar lägga ut mönstret på tygerna.

Varje plagg ska vara till hälften turkos och till hälften orange, så jag klipper ut båda tygerna samtidigt i hopp om att kunna lägga ut mönstret så ekonomiskt som möjligt. (Detta blir första gången som jag slipper skarva benen på hosorna.) 

Klipper ut.

Lördag – Påskafton

Åker till stan och köper beige linnetyg att ha som foder.
Kommer hem och lyckas få tid i tvättstugan för att tvätta fodret.

Söndag – Påskdagen

Vaknar tidigt och börjar dagen med att klippa ut foder till mitt livstycke och till makens hosor.

Sicksackar alla delar till klänningen och fodret till livet.
Nålar ihop och provar foderlivet.

Sitter ju som en keps! Perfekt!
Syr ihop foderlivet och syr ihop tyglivet.
Förstärker knäppkanten framtill på foderlivet.

Mäter ut hur vida de fyra våderna i kjolen behöver vara upptill och klipper bort det som inte behövs.

Syr på våderna på ytterlivet.
Syr i alla kilarna.

Syr ärmsömmarna.

Vecka 16

Måndag – Annandag påsk

Har grubblat över detta halva natten.
Det var förvisso makens gycklarförflutna som inspirerade till den här klänningen från början. Sen utvecklades den till lite mer heraldisk/cothardie, vilket jag har varit sugen på ett tag nu. Men detta blev lite för mycket gyckel, trots allt, för vad jag hade tänkt mig.
Gör om, gör rätt…
Lägger en timme på att byta plats på samtliga kilar. Nu känns det bättre.

Inser att även halsringningen nog behöver förstärkas så jag lägger till “infodringar” även där. Provar. Det här blir bra.

Klipper ut två långa remsor av fodret och syr på dem längs framkanterna på kjolen.

Syr fast och vänder foderlivet.

Pressar hela klänningen och syr i ärmarna.

Dags för det roliga. Romberna! Hela poängen med romberna är att jag vill att de passa precis kring livet. Antalet romber måste gå jämt upp.
Hur stora ska de vara? Jag letar upp mallen från min höstkappa, men den känns plötsligt väldigt stor. Mäter och funderar lite fram och tillbaka och tillverkar en ny mall.

Räknar ut hur många jag behöver. 12 turkos och 32 orange.
Klipper ut av spillbitar, så gott det går. Jag brukar lägga romber stående längs trådrak men tänkte att detta borde väl också gå. Det kanske till och med gör rutorna mer flexibla när de ska appliceras på klänningen.

Börjar sy ihop dem.

Nej!
Det går inte….
Det blir väldigt skevt…..

Nu är det inte roligt längre.
Dags att fira påsk nu, tror jag bestämt.

Lördag

Okej, på det igen.
Klipper ut nya romber. På rätt håll, den här gången.

Börjar sy ihop dem, i den fasta övertygelsen att; nu blir det bra.

Första försöket till vänster. Andra försöket till höger

Som synes blir det inte bättre….. Och det kvittar hur många gånger jag sprättar upp och gör om. Det blir inte bra…
Det finns, såleds, inget mer att be för.
“Gamla kvastar sopar bäst.”
Back to basics. Time to go old school!

Letar fram lite kartong och ritar ut så många mallar som får plats och klipper ut dem. Tråcklar på romberna på mallarna, medan jag mentalt påminner mig själv att ingenting är omöjligt, det tar bara lite längre tid.

Börjar sy ihop bitarna.

Inser att det är ca 15 år sedan sist jag sydde lappverk på det här viset. Skönt att känna takterna sitter i ännu.
Pressar och pillar ut mallarna efterhand som de inte behövs längre.

Kl. 21.30: Är väldigt öm i fingrarna nu, men nu är det äntligen klart!!!

Söndag

Provar in i vilken höjd romberna skall sitta. Jag tråcklar fast dem eftersom jag inte kan sy fast dem helt slutgiltigt förrän jag gjort klart knäppningen och vet exakt hur livet sitter och rör sig.

Det jag insett hittills, av mina provningar, är att att det nog kommer bli lite hård belastning på knapparna i livet. Så jag ska sätta en snörning innanför som tar den största belastningen. (Det går ju fortare än att banta.)

Klipper ut halva framstycken och en infodring till dem. Syr och vänder infodringarna.

Mäter ut vart hålen ska vara.

För att hålen ska bli så tåliga som möjligt så vill jag inte stansa ut hål med min håltång som ju klipper trådarna i tyget. Istället särar jag på trådarna i tyget med några av mina stickor.
Jag gör ett litet hål med den smala stickan och sen kränger jag ut hålet så stort jag kan med den bredare stickan.

Sen börjar jag sy hålen för hand.

Vecka 17

Måndag

Syr klart snörningshålen.

Onsdag

Syr fast snörningsdelarna i foderlivet.

Jag förstärker framkanterna med dubbla hampasnören.

Provar. Funkar jättebra, men det är kanske lite snävt om utrymme kvar för knapphålen?? Får kanske flytta in snörningsdelarna något lite till.

Mäter upp ärmlängden och syr på bården på maskin. Nålar sedan på bården kring ringningen och börjar sy fast den för hand.

Lördag

Den där snörningen, ja.
Sprättar upp stickningarna på snörningsstyckena för att kunna justera om dem. Men istället för att flytta hela stycket nöjer jag mig med att sy en ny söm 1cm innanför den gamla och sedan vända tillbaka stycket igen. På detta viset har jag “tagit in” 2cm på vardera sida, 4cm totalt. Stickar fast allting igen.

Provar igen. Mycket bättre!

Okej, då börjar det bli dags för knäppningen. För att kunna mäta ut hur stora knapphålen skall vara så måste jag ju först bestämma storlek på knapparna. Jag hade väldigt gärna satt mässingsknappar, sådana där små, i mängder. Men det har jag inte råd med så det får bli tygknappar. Jag testar några olika storlekar och landar på en som jag tycker blir lagom.

Denna gång är jag inte så petig med sömsmånerna för jag stoppar i lite extra tyg för att göra knapparna hårdare. Jag syr i en stark tråd och knyter den och drar åt lite grand.

Jag viker in kanterna och stoppar lite extra tyg och drar åt så mycket jag kan samtidigt som jag rullar knappen lite mellan fingrarna för att den ska bli jämn.

Jag klipper ut ca 60 lappar och börjar sy knappar. Efter 20 st har jag för ont i händerna av att dra och spänna alla trådar. Pausar detta för dagen.
Mäter ut alla knapphålen.
Många nålar blir det….

Sedan för-syr jag faktiskt knapphålen på maskin. (Det är min fulla intention att eftersy samtliga knapphål för hand senare.) Jag börjar öppna knapphålen med min vassa och bra sprättkniv. Efter 5st lyckas jag bryta av min sprättkniv…. Då lägger vi detta till sidan en stund.

Vecka 18

Onsdag

Sätter mig och försöker öppna fler knapphål med den nya sprättkniven jag fick tag i på lokala Coop. Den är inte så vass, så det går inte så bra. Lyckas istället med min spetsiga trådsax och min fina tygsax tillsammans, till slut, få upp alla hålen.

Vecka 19

Lördag

Ägnar förmiddagen åt makens hosor.
Efter lunch sätter jag mig så äntligen och ska göra klart min klänning. Jag syr stickningarna i hela min klänning.
Sen är det dags att göra nya knappar. (Eftersom de knappar jag hade gjort tidigare gick åt till makens skjorta.) Hinner göra 40st ikväll.

Söndag

Börjar morgonen med att göra de sista 20st knapparna och sedan mäta ut vart alla ska sitta.

Syr i knappar.

Vad säger ni om den här mönsterpassningen då?

Framåt kvällningen kommer jag inte längre förrän fållen är fixad. Vilken tur att jag har en så snäll make som kan hjälpa mig att mäta upp fållen. När det är gjort klipper jag rent fållen och lägger upp den för hand och syr på bården och färdigställer framkanterna. Efter det kan jag slutligen sy de sista knapphålen och sy i de sista knapparna.

Calamity inspekterar och ger sitt godkännande.

Jag hade verkligen hoppats att jag skulle hunnit bli klar denna helgen, men så blev det inte.

Vecka 20

Måndag

Så, då var det dags, till slut att sy fast romberna ordentligt. Jag provar en gång för att kolla att de verkligen sitter rätt och syr sedan fast dem.
Och, nej, de går inte jämt upp som jag hade tänkt att de skulle göra. Men till mitt försvar vill jag säga att det hade nästan blivit exakt rätt om jag hade gjort snörning istället så att framkanterna möttes. Men nu är det knappar och knapphål och då går kanterna omlott och då stämmer det inte. Nåja, så går det när man försöker se smalare ut än vad man egentligen är.

Provar igen. Konstaterar att två spetsar har hamnat snett så de får jag vackert sprätta upp och rätta till.

Nu är det bara bården kvar! Ytterkanterna på bården syr jag fast för hand. Jag kom dessutom på att om jag sträcker tyget och bården över hatten från min “strump-stoppar-svamp” så bubblar varken bandet eller tyget sig.

Jag hinner dock bara nedankanten ikväll. Alltså blev jag inte klar idag heller…

Vecka 21

Måndag

Är på en välförtjänt liten semester hos mina föräldrar. Får till slut ro att sätta mig och sy fast ovankanten på min bård.

Onsdag

Syr fast en snedremsa av satin kring mina ärmsömmar för att slippa skav av de lite sträva sömsmånerna.

Nu är den klar!

Hovdala 2017 Foto: Elaine Karlsson