Burgundiskt 1400-tal till Sofia, del 2
Vecka 35
Fredag
Tvättar tyget till kjolen i underklänningen.
Lördag
Vändsyr ärmhålen och pressar dem.
Syr en kanal i sömsmånen till framkanterna på livstycket och trär i dubblet hampasnöre.
Fäster snöret med några stygn för att hålla det på plats i ovankanten.
Nu ger snöret stadga åt framkanterna så att snörningen inte ska bubbla för mycket.
Får lite hjälp av maken att skapa den linje som kjolen ska sys på mot.
Kjoltyget är så tunt och löst vävt att sömsmånerna kommer att tyna bort med tiden. Så för säkerhets skull så vändsyr jag sömsmånerna. Det är minsann inte ofta jag kostar på mig att göra det 🙂
Veckar på kjolen på livstyvket.
Syr till fodret för hand.
Mäter ut vart snörningshålen ska sitta och syr hålen.
Det känns som att jag gjort det här förrut…..
När väl alla hålen är klara kan jag slutligen ta på mig underklänningen och få tålmodig hjälp av maken att mäta upp fållen.
Söndag
Syr fållen för hand.
Efter det syr jag fast snörningsbanden i livstycket, för hand.
Då är den stora frågan; kommer tyget jag har tänkt mig att räcka till den bård jag har tänkt mig???
Efter lite mätande, klippande och skarvande så ska det kunna gå. Jag nålar på bården och börjar sy fast den för hand, glad i hågen.
Vecka 36
Måndag
Note to self; köp aldrig mer så tunt och glest linnetyg igen!!
Dilemma 1: Det far åt alla håll. Det vägrar ligga still eller bli kvar där jag nålat det. Efter bara någon decimeter har linnet krupit iväg så mycket att det nu skiljer så här mycket mot vad jag nålat.
Jag ger upp för idag.
Tisdag
Inom kort står det klart att jag behöver en ny taktik för att få på denna bård.
Så med en trave böcker som tyngd kan jag spänna tygerna mot varandra på ett helt annat sätt och tvinga dem att följas åt.
Som tur är så har jag inte klippt av bården efter den första nålningen utan låtit det överflödiga hänga kvar för säkerhets skull. Om jag inte gjort det skulle jag ha fattats 13cm nu.
Och så ska den andra sidan stämma också, tack.
Torsdag
Jag tror aldrig jag haft så mycket strul med den enkel bård!
Äntligen blir den klar.
Nu är underklänningen klar!!!
Lördag
Börjar klippa ut tyg och foder till min klänning. Eftersom jag räknat ut att tyget räcker till släp så förlänger jag hela klänningen med 30cm.
Dilemma 2: Då blir också de klockade delarna bredare nertill vilket gör att de inte längre får plats på tyget.
Alltså måste jag skarva. Det gör ju inte så mycket. Det är super-HK att skarva, man hade mest smalare tyger förr.
Sen gäller det bara att mönsterpassa dessa skarvbitar och komma ihåg att förlänga dem också med 30cm.
Dilemma 3: Sen kommer nästa problem; att det inte fanns tillräckligt med foder när jag handlade. Så det måste också skarvas, speciellt nu när jag har förlängt allting. Lyckligtvis har jag ca 3m av ett gyllengult foder som får duga till överdelen i min klänning, där det inte kommer att synas.
Söndag
Vaknar tidigt och inser strax:
Dilemma 4: Att jag nog missat sömsmån på en kil i fodret.
Hm, då får jag väl skarva den också, tänker jag och försöker somna om lite till….
Sen kommer den:
Dilemma 5: Den plötsliga insikten att jag fullkomligt glömt bort att förlänga samtliga kilar till klänningen. Både tyg- och foder-kilar är nu 30cm för korta.
Upp som ett skott. Det fanns ju lite tyg kvar. Går det att rädda detta????
Lyckligtvis så finns de nästan en meter kvar av tyget och några relativt stora bitar foder kvar. Fodret kan man ju trots allt skarva i det oändliga, nästan, om man måste. Hur går det däremot med mönsterpassningen på klänningstyget?
Det blir mycket skarvat men det går om jag skippar en kil. Och det går ju, för jag ska ju inte ha släp mitt fram, ju.
Suck! Vilken morgon. Vilar upp mina nerver med att gå på stickcafé istället.
I kvällningen är det dock dags att ta tjuren vid hornen. Lika bra att få all denna mönsterpassning på alla kilar överstökad.
Är faktiskt ganska nöjd med resultatet.
Hur många sömmar ser ni?
Vecka 37
Tisdag
Börjar skarva ihop foderkilar.
Lördag
Skarvar klart foderkilarna.
Vissa fick fler skarvar än andra…
Under rådande omständigheter var detta det mest tyg-ekonomiska sättet att skarva dem.
Skarvar även ihop foderlivet med resten av fodret och syr sedan ihop hela fodret.
Sedan tar jag mig an att skarva fram och bakstycken i yttertyget. Mer mönsterpassning…
Sen syr jag ihop hela ytterklänningen.
Nu börjar det äntligen likna något!
Söndag
Sicksackar hela fodret och ytterklänningen.
Åker till stan och köper belägg.
Börjar sy ihop mina ärmar och upptäcker vid närmare provning att de behöver provas in bättre för att sitta riktigt snyggt.
Då måste de vara isydda i klänningen för att det ska bli bra. Då måste ju förstås kragen sitta i först för att livet ska sitta rätt.
Alltså måste jag fördigställa livet först. Alltså måste jag klippa ut sammeten så att jag får ut min krage. Alltså måste jag räkna ut hur mycket sammet jag behöver till bårderna för att veta hur mycket sammet som blir över till resterande detaljer.
Katten på råttan, råttan på repet….
Börjar med att föstärka livet med belägg för att göra det lite stadigare. (Jo, det borde jag gjort innan jag sydde ihop det, men då hade jag inget belägg hemma. Det har jag nu.)
Vecka 38
Lördag
Jahapp! Tag tjuren vid hornen, och allt det där.
Lägger ut makens rock och mäter fållen. Lägger ut min klänning och mäter den fållen. Okej, maken behöver en remsa sammet till sin bård och jag behöver knappt 4st.
Tar fram sammeten och kollar noga vilket håll luggen ligger på och markerar vilket håll som är upp. Mäter ut våra bårdremsor och lägger ut resterande mönster och klipper ut. Supernöjd med att det blir lite tyg över. Jag kanske kan göra en alternativ hatt till och med om andan faller på.
Tar en bit sammet med mig till lokala hobbybutiken och får omsorgsfull hjälp att välja ut mitt broderigarn till påfågelbroderierna. Supernöjd vänder jag hemåt igen.
Klipper ut belägg till kragar, manschetter och hattdelar. Börjar pressa på beläggen.
Det är då det händer.
Dilemma 6: Luggen på sammeten går på fel håll, trots allt. Jag har klippt ut rubbet på fel håll, i alla fall.
Jag får hjärnblödning!!!!
Jag köpte detta tyget för flera månader sedan. Kan det ens finnas kvar? Butiken där jag köpte det ligger ett par mil bort och har just stängt för dagen. Det har förvisso öppet igen imorgon, men hur många destruktiva tankar hinner inte jag tänka innan dess!?!?!?
Efter några mycket fula fraser och synnerligen skarp självkritik stormar jag ut på balkongen bara för att få syre. Till slut lyckas min ytterst förstående make prata mig till någorlunda sans igen och tillsammans tittar vi på hur mycket tyg det finns kvar. Kan vi rädda några bitar? Finns det några bitar som inte måste vara på rätt håll?
Till slut bestämmer vi att de större manschettdelarna kan vändas och klippas om till de mindre manschettdelarna istället. Underkragarna behöver inte vara på rätt håll eftersom de inte ska synas, alltså räcker det att klippa ut nya ytterkragar. Den yttre hattdelen gör inte så mycket att den är på fel håll eftersom den ska, mer eller mindre, täckas med pärlarbeten. Innerhatten kanske inte heller sysns så mycket. Ska jag göra en alternativ hatt istället?
Okej! Kris löst.
Men nu har jag varken lust eller kraft till det här mer just nu.
Leker med nagellack resten av kvällen istället.
Vecka 41
Lördag
Tre veckors stiltje. Förbannelsen måste brytas. På det igen.
Provar in vinkeln på mittsömmen på kragen.
Vändsyr kargen.
Syr i kragen.
Syr och vänder med fodret.
Nu kommer jag ju inte i den längre så jag måste öppna kilen mitt fram.
Klipper upp foderkilen och vändsyr detta nya gap med en remsa av yttertyg.
Det är lite nervigt när jag sätter saxen i ytterkilen, men det måste göras.
Syr och vänder även ytterkilen mot den isydda remsan och pressar.
Vecka 44
Söndag
Provar in och ändrar ärmarna.
Syr i ärmarna i klänningen och syr till fodret kring ärmhålet.
Då fattas det bara manschetterna innan jag kan göra knappar och knapphål.
