Burgundiskt 1400-tal till Sofia, del 2

2016-2019

 

Vecka 44

Söndag

Provar in och ändrar ärmarna.

Syr i ärmarna i klänningen och syr till fodret kring ärmhålet.

Då fattas det bara manschetterna innan jag kan göra knappar och knapphål.

Vecka 45

Tisdag

Sätter i två hakar och tillhörande träns som knäppning mitt fram i ringningen.

Jag nålar på manschetterna på ärmarna för att prova att de passar och hur vida de kommer att bli så att jag kan passa in mönstret för broderierna.
Ritar upp broderiet och börjar brodera den första manschetten.

Onsdag

Broderar.

Torsdag

Syr klart broderiet på den första manschetten.

Börjar brodera nästa manschett.

Lördag

Syr klart broderiet på den andra manschetten.

Vecka 46

Lördag

Syr klart manschetterna.

Ritar ut broderiet på mitt bälte och broderar konturerna och själva fjädrarna.

Söndag

Fortsätter brodera bältet.

Vecka 47

Onsdag

Broderar klart bältet.

Vecka 52 – 2017

Torsdag

Mäter ut var knapparna på ärmarna ska sitta. Velar lite mellan att sätta dem med 2,5cm eller 2cm mellanrum.

Tätare är såklart snyggast, så det blir 2cm.

Vecka 12 – 2018

Lördag

Eftersom maken inte är hemma att bli provad på, just nu, så ägnar jag mig åt min klänning istället idag.
Jag märker ut vart knapphålen på första ärmen ska vara och försyr knapphålen på maskin.

Söndag

Börjar öppna och sy knapphålen för hand.

Hinner 20st idag.

Vecka 15

Torsdag

Syr 8st knapphål.

Fredag

Äntligen klar med den första ärmens knapphål!

Söndag

Jag mäter ut vart mina knappar ska sitta.

Bara att börja sy i knappar. 34st.
Ärm 1 klar!!

Vecka 17

Söndag

Långhelg, var det, ja!
Efter att makens rock blev klar igår är det äntligen dags att fokusera på mitt eget igen!
Jag mäter ut vart mina knapphål, på sista ärmen, skall vara och syr sen markeringarna på maskin.

Börjar öppna och sy knapphålen för hand.
Hinner med 23st idag

Vecka 18

Måndag – Valborgsmässoafton – (och klämdag)

Jag vaknar tidigt och sätter igång direkt. (Är lite missnöjd med att jag inte fick detta klart igår.)
Syr de sista 11st knapphålen och syr sedan i alla de 34 knapparna. Ärm 2 är klar!!!

Vidare mot fållen.

Med mycken och tålmodig hjälp från maken så lyckas vi tillsammans få till en bra linje.
Jag klipper bort överflödigt tyg, nålar till fållen och syr den för hand.

Tisdag

Dags att fålla fodret.

Lustigt nog så är fodret väldigt mycket för långt framtill men räcker inte riktigt till baktill…

Så jag får ta det som jag klipper av framtill och pussla ihop så att jag kan förlänga och även öka vidden marginellt där bak.

Det kommer knappast att märkas bland alla de andra skarvningarna jag redan gjort i fodret.
(Jag tror inte att jag någonsin förut skarvat ett foder så till den milda grad som detta.)
Till slut räcker fodret till hela vägen runt.

Hade jag bara skullat fålla fodret för sig självt så hade jag inte brytt mig om att vidga det. Det lilla som fattades hade aldrig någonsin märkts. Men nu ska jag ju inte det. Eftersom yttertyget är så trådigt och så himla lätt fastnar i minsta tagg så tänkte jag faktiskt sy fast fodret vid fållen. Det har jag aldrig gjort förut.

“Men bården, då??!!” frågar sig vän av ordning.
“Den hinner jag nog inte med just nu.” suckar Askungen.
Den dagen, den sorgen. Jag kommer brodera bården under sommaren, hoppas jag. När den är klar så får jag sprätta loss fodret igen och sy på bården då.
Just nu försöker jag få klänningen så pass klar att jag kan använda den i Leksand helgen i vecka 22. Det ger mig 4 1/2 vecka till att svänga ihop en bröstlapp (att dölja underklänningen med) och en enklare typ av hatt.
(Hav förtröstan! Den ursprungliga planen står fast och kommer att genomföras efterhand. Så här går det när man latar bort hela vintern.)
Hur som haver!
Fållen är pressad och klar!
Alltså är själva klänningen klar!!!!!!!!!!!!!!!!

Bara för att fållen är pressad stannar inte verksamheten helt bara för att jag inte vet vad jag ska göra härnäst. (Bälte, hatt, väska, bård, smycken.)
Hjärnan tuggar vidare. Och jag väntar på material som ska komma med post, förhoppningsvis, denna veckan.
Hur ska jag göra med hatten då???
Min svulstigt pärlprydda plan kvarstår men den kommer att ta rätt mycket tid så jag tror att den får vänta lite. Eller åtminstone så hinner den inte bli klar till v.22.
Jag hade redan från ganska tidig start en tanke att göra en alternativ hatt. En hennin, eller i mer lekmanstermer; “Den burgundiska struten”. Den planen strök jag när jag klippte fel i sammeten. Jag har ingen aning om jag kan få tag i mer av samma sammet. Men måste det vara samma? Kan inte hatten ha en touch av något annat? I vilket fall medföljer väl någon typ av slöja så det spelar kanske inte så stor roll exakt vad som finns under slöjan???? Och för den delen; vad ska det vara för tyg i slöjan???
“Food for thought!!”
Jag får inventera mina gömmor så länge. Jag råkar veta att någonstans ligger det en underbart hiskelig gardinkappa i grönt och orange medaljongmönster, typ. Man kan aldrig så noga veta när något oväntat kan komma till användning….

Efter att ha rannsakat gömmorna kvarstår det faktum att jag rensat hårt i flytten. Men jag hittar några olika kandidater, inklusive hiskelig gardin. Samtliga får träda till sidan när jag plötsligt hittar detta:

Detta är två små stuvbitar efter en nyårsklänning jag sydde till mig själv 2006. Väl lagrade tyger tycker vi om. Det kan kanske räcka till både bröstlapp och en hennin. Hur stor eller hur hög ska henninen vara???
Ägnar resten av kvällen åt att försöka konstruera ett mönster till denna hatt. (Hur nu en strut kan bli så komplicerad, det lär jag aldrig förstå.) Efter att ha försökt få en stjärngossestrut att bli “inte en stjärngossestrut” tills ögonen grusar igen, ger jag upp och går och lägger mig. Helt modfälld. Detta går inte.

Onsdag

På det igen. Det är ju för F-N en strut! Hur svårt ska det vara?!
Slänger alla försök från igår och börjar om med utgångspunkt från innerhatten till min hjärtformade hennin. Gör den marginellt vidare och låter den vara relativt vid ända ut i änden istället för att smalna av den till en riktig strut. En “avhuggen” hennin. Plötsligt händer något. Jag måste ju testa med ett tyg för att se förbi det vita pappret (och det faktum att man ser ut som en fullkomlig idiot)!!
Så klart!!
Fram med en av mina älsklingssjalar i underbara färger och väldigt tunt tyg. Hänger sjalen över hatten och Violá!
Plötsligt har vi rätt siluett!
(Viken tur att man redan färgar håret med starka grejer för man blir ju gråhårig för mindre.)

Nu har jag mitt mönster.

Torsdag

Jag inventerar vilka material jag har att stadga dessa hattar med. Inser att jag har grejer så det räcker men det får bli olika material i alla tre delarna, men det kan inte hjälpas, de ska ju inte synas i slutresultatet.
Jag börjar så smått på ytterdelen till min hjärtformade hennin, mitt “pyntberg”. Jag klipper ut nätet som jag ska använda och syr fast en ståltråd längs hela kanten.

Sen hittar jag något som ser ut som filtad ull och jag tänker att det kan kanske vara bra att lägga mellan nätet och tyget för en lite fylligare effekt.

Äntligen är det dags att inventera alla dessa pärlor som jag hamstrat så länge i väntan på detta projekt.
Jag ÄLSKAR BLING!!!!!

Detta är den huvudsakliga aktören i detta drama.

Jag har 40 stycken av dessa raringar och de är helt underbara! De skiftar i färg på det härligaste vis så detta kommer att bli så spännande att leka med. Efter att ha laborerat ett tag kommer jag fram till en väldigt grov placeringsplan:

Typ så. Och sen en massa annat smått dessemellan.

Fredag

Med lite hållehjälp av maken spänner jag upp yttertyget på en ram så att tyget inte ska bli skevt eller ihopdraget av pärlarbetet.

Och här sitter jag nu och försöker inventera min energi (något jag fått lära mig det gångna året att jag måste göra regelbundet):
Är det värt att börja på detta ikväll?
Har jag tänkt på allt?
Ska jag tänka mer eller bara kasta mig ut?
GAHH! Okej, en repa till på nätet först. Jag har ju aldrig gjort ett så här ambitiöst pärlprojekt förut. Och de pärlgrejer jag experimenterat med hittills, av detta slag, har aldrig gått i mål. Jag kan mycket väl ha tagit mig vatten över huvudet. Igen.
Internet har talat!
Jag hittade denna sida, som ger mig lite mod:
5 Secrets for Great Bead Embroidery
Okej.
“To her, Kate!”
Jag sätter helt enkelt igång.
Jag markerar vart jag vill ha de fina “dropparna”.
Jag hinner sy på den första halvan ikväll.

Lördag

Syr klart den andra halvan.
Det är nästan omöjligt att återge dessa verklighetstroget på foto, men ni ska bara veta vad de skimrar i solen.

Börjar rama in med gröna pärlor. Hinner halvvägs ikväll.

Söndag

Syr klart de gröna pärlorna.

Väljer vilken färg resten ska få.

Vecka 19

Måndag

Fortsätter att sy på pärlor.

Tisdag

Fyller på med lite “strössel” mellan “påfågelsfjädrarna”.

Börjar sy fast och rama in “strösslet”.

Onsdag

Syr klart “strösslet”.

Torsdag

Välsigne idkandet av klämdagar! Långhelg igen!
Efter några välförtjänta timmar i solen så tar jag ett sidospår ett tag; min alternativa hatt.
Jag syr ett pannband av sammet som ska, förhoppningsvis, hålla hatten på plats.

Först så provar jag mönstret igen och beslutar att klippa av ca 10cm. Det var ju aldrig meningen att den skulle bli hög!
Jag menar, halleda´!! Jag är redan 182cm själv. Jag kommer knappt in i marknadsstånden som det är, utan hatt.
Max 30cm får den bli.
…….
Känner mig lite snuvad nu, om jag ska vara ärligt.
…..
Tejpar på den avklippta biten på mönstret igen. Jag menar, herregu´! Om man inte får ta ut svängarna i sin låtsasvärld, var kan man då göra det?!?!?!
Och titta, det är inte å mycket kvar på nätet utanför mönstret så då får det vara kvar. Jag kan prova in höjden när den sitter på.
Hur långt räcker tyget?
Det räcker…

Jag klipper ut nätet som ska bilda struten och nålar ihop den och provar.

Klipper ut infodring, foder och yttertyg.

Mitt postpaket har kommit! Ståltrådsgalgar från mamma!

Klipper upp och formar om 4st galgar.

Fredag

Syr fast “galgarna” på nätet.

Syr ihop struten och kastsyr kanterna.

Syr på en snedremsa kring hålet i toppen. Lägger i en nättare ståltråd och syr in den i bandet.

Gör likadant kring hålet i botten.

Sen syr jag på infodringen inuti struten.

Efter det syr jag på fodret utanpå struten och gör ett litet lock till toppen.

Jag pressar fintyget och använder tvättklämmor för att inte få en massa märken efter fler nålar än nödvändigt.

Och så locket.

Eftersom det är för varmt i mitt arbetsrum just nu så sätter jag mig på balkongen, medan åskan dundrar, och syr på fintyget på struten.
Till sist syr jag på locket i toppen.

Då var den klar. Den är så pass baktung nu så att det krävdes flera motvikter för att hindra huvudet från att trilla baklänges. Jag väntar med att testa den själv tills imorgon. Funkar den inte så vill jag inte veta det idag.

Lördag

Jag vill bara passa på att säga att jag har utgått ifrån de källor jag kunnat hitta på nätet från andra som testat detta. Därför har jag samlat några av de länkar som jag själv hittat kring detta på min länksida.
(Såvitt jag vet finns inga absoluta historiska fakta som säger hur dessa hattar verkligen konstruerades. Man får gissa utifrån målningar.)
Med detta sagt vill jag bara ha med i protokollet att: Den funkar!!!!!!!!!!!!!!!
Den är inte för tung och den verkar sitta kvar, även med slöja, när jag rör mig.
Utomhus, med väder och vind, är en annan femma, dock. Den tar vi inte idag.

Vidar till bröstlappen.
Jag klipper en bit linnetyg och provar ut hur stor bit jag behöver.

Jag modifierar mönstret efter nålarna och klipper ut yttertyget. Jag vändsyr bitarna med snören insatta i sömmarna.

Jag provar igen och märker ut vart snörena behöver ha fäste och syr dit små träns på livet i underklänningen.

Klart!

Vidare till bältet.
Bältena är lite karaktäristiska för den här typen av klänningar. Tyvärr har jag ingen aning om det ens går att få tag på nytillverkade bältesspännen av den modellen och i vilket fall så skulle jag inte ha råd att köpa dem. Så en fattig flicka får göra så gott hon kan.
Jag har ett bältesspänne som jag faktiskt fått av en mycket vänlig människa så det tänker jag använda till detta.
Jag rotar igenom mina gömmor igen och hittar lite tyg som jag kan vändsy den broderade sammeten mot.
I hopp om att bidra med lite extra stabilitet så lägger jag i lite “galg-ståltråd” framför spännet.

Först petar jag in ståltråden lite längre in än den ska sitta och syr igen öppningen. Sedan lirkar jag fram ståltråden till sömmen och syr en söm så nära jag kan bakom den så att den nu ligger fast där den ska vara.

Efter det syr jag på en remsa, framför ståltråden, som är smal nog att gå igenom hållaren till spännet och trär på spännet på den.

Sen får jag vackert sy fast remsans andra ände för hand. Jag hoppas innerligt att det kommer att hålla.

Jag gör en liknande manöver med ståltråd i den andra änden av bältet, i hopp om att det ska ta lite av belastningen från hålet.

Sedan syr jag igen änden och gör ett litet hål som jag syr för hand.

Klart!!!!

Då så!

Och arbetsledaren ger sitt godkännande.