Hyllning till Oktober, del 1

2022

Jag vet absolut om att jag inte är först med detta, men det kan inte hjälpas. Jag behöver en ny morgonrock.

Så för ca ett halvår sedan kanske (?) sydde jag mig en ny morgonrock, hellång, slank modell. Jag sydde den av en sari jag fått tag på second hand och jag försökte verkligen få ut det mesta av alla de vackra mönstren och bårderna.
Av en ingivelse så fodrade jag upp tyget mot ett bomulls tyg för att den inte skulle bli genomskinlig och för att jag inte skulle riva mig på silvertrådarna i det vackra mönstret.
Av någon annan plötslig ingivelse så sydde jag den helt för hand. Det tog kanske ca 2-3 veckor och jag var så nöjd med den att jag gick omkring i den nästan varje ledig stund här hemma i en vecka.
Sen märkte jag plötsligt att sarityget började falla sönder. Det var som om trådarna bara löstes upp i tomma intet på framstyckena. Och fållarna på ärmarna brast där jag vikt längs kanten på de fina silvertrådsbårderna. Efter en veckas användande. Strax var den trasig överallt.
Jag var så himla ledsen och besviken. Allt det jobbet och så bara rasade allt ihop.
Nåja, det fick jag väl för mina synders skull, tänkte jag, men nog var det surt.

Så jag stod åter utan en tillfredställande morgonrock och nu dessutom något av ett hämndbegär.
Jag ville i alla fall få lite upprättelse efter detta fiaskot.
Den här gången skulle det bli bra. Något som är stort nog så att jag kan packa in hela mig i den. OCH jag ska inte behöva gör om den om en vecka….

Men vad skulle jag göra, då??

Det var väl ungefär här någonstans som jag började snubbla över att folk på nätet hade gjort olika tolkningar av Bilbos lappmorgonrock i The Hobbit.
Jag erkänner att jag absolut inte är någon expert/fantast/nörd av Tolkien men jag har sett filmerna och jag håller med om att den där morgonrocken är jättefin!
Och lappteknik har jag ju hållit på med tidigare så tanken tilltalar ju absolut.
Men hur skulle den se ut?
Skulle det inte bli alldeles för varmt trots allt? Det man ofta glömmer med lappverk är alla sömsmånerna på insidan, det är ganska mycket tyg extra bara där.

Så fick jag syn på Shannons video om hur hon sydde sin morgonrock. Den blev så himla fin!
Det blev det avgörande momentet.
Så fick det bli.
Jag skulle sy mig en egen variant!

Börjar sortera och samla lämpliga tyger. Jag vill bara ha vävd bomull och bara i mina höstfärger.
Jag älskar de vackra färgerna om hösten och detta ska bli min hyllning till Oktober!
Tyvärr är utbudet här hemma förvånande skralt.

Efter ett besök hos mina föräldrar i Skåne så får jag rota lite bland mammas tyger och jag hittar bitar som jag själv rensat ut efter jag sytt klart mitt första lapptäcke när jag gick i gymnasiet!
Tänk att hon hade dem kvar!

”Hur kan du minnas gamla tygbitar på det sättet?” frågar maken.
”Tja, du är ju kock och du minns mat du åt när du var 3år gammal. Jag minns tyg. Same same.”

Jag beställde en rullkniv för ett tag sen till det här projektet för att jag tror att det kan gå åt den här gången. Men jag har fortfarande inte ens testat den för jag har inte skaffat någon skärmatta ännu…..

Jag har alltid, av någon outgrundlig anledning tyckt att rullkniv på något vis vore fusk. Jag vet inte varför. Men jag får ju erkänna att det ser ju smidigt ut. Och jag tänker att det ser ut som att det är lättare att verkligen få rätt storlek på lapparna.
Så nu ska jag ge det en chans själv.
När jag fått tag på en skärmatta.

Jag är fortfarande besviken när jag kommer hem, dock, så det återstår bara att chansa på nätet igen. Jag tycker inte om att handla på nätet men ibland har man inget val.
Hittar lite på Amazon som kanske kan funka, om det kommer fram. Det återstår att se.

Tisdag

Fortfarande sur för att jag inte hittade mer tyg igår.
Kollar på Stoff o Stil – beställer ca 10 tyger till.
Nu får jag bara vänta och se om det kommer någonting.

I väntan på det så börjar jag omvärdera de lappar jag redan klippt ut. Jag börjar renskära dem med linjal och rullkniv på min nya fina skärmatta.
Det känns tröstlöst långt att stå och göra om exakt samma sak en gång till…..
Ger upp att renskära enskilda lappar för stunden och koncentrerar mig istället på att renskära de små sydda kvadraterna. Det känns åtminstone marginellt mer tillfredställande.

Fredag

Längs hela den här vägen har jag inte för mitt liv kunnat bestämma mig för vilken exakta modell jag vill ha på den här morgonrocken. Den som jag har som min förebild har cirkelskuren kjol och jag vet inte riktigt. Cirkelskuren kjol är inte min favorit. Men vad ska jag göra istället?
I min frustration gör jag som jag alltid gör, numera. Jag tömmer internet.
Jag har några olika modeller som tilltalar mig men vissa av dem skulle högst troligen gå helt förlorade i ett lappverk. Så till slut har jag, precis nu ikväll bestämt mig.
Jag ska utgå ifrån mönstret till min beige yllekofta.
Så alltså ungefär en 1700-tals jacka – fast med lång ärm och mindre manschetter – hellång kjol i klock men med extra vidd lagd i veck vid varje söm och med en extra våd mitt bak för extra vidd.
Sagt och gjort!
Jag börjar konstruera mitt mönster.

Jag tar och skär ut ca 1/3 av de nyaste tygerna och ser över min färgkarta av tyglappar på nytt.
Jag gallrar bort de som jag känt mest att de inte passade riktigt.
Sen provar jag att sy en ny kvadrat där jag noggrant dubbelkollar måtten på varje lapp och skär om de som inte är rätt.

Vilken skillnad!
Snabb wonky charm kontra noggrant tålamod.
Jag vill att det ska bli klart men jag vill också att det ska bli bra.
Det får bli tålamod den här gången…..
Fortsätter på inslagen bana och syr totalt 5 kvadrater ikväll.

Söndag

Vaknar tidigt och sätter igång att sy direkt!
Hinner sy 10 kvadrater till.
Sen känner jag att nu får jag stilla mig till de andra tygerna kommer så att jag får en hyfsat jämn blandning av färger och mönster.
Tålamod, igen!?
Inte min starkaste sida när det gäller att bara vänta på något…..

“Det var den sista! Åk nu!”

Fortsättning följer i nästa loggbok…